paranoidbunny

.. Den är fullständig.
Jag hatar den, och ändå kommer den krypande då och då, speciellt kring småtimmarna.
Lol, har insett att jag bara bloggar vid de tillfällen då jag antingen är sjukt glad eller sjukt ledsen. (eller något sådant)
Aja, jag bloggar ju inte för någon annan än mig själv.

Åh. Vill inte vräka ur mig alla känslor som jag förmodligen ändå inte kan sätta ord på, men det är svårt att bara sitta och hålla inne med allt.
Varje gång jag tänker för mycket på det andas jag in så djupt att jag tror att lungorna brister.
Det är sjukt hur all glädje som koncentrerades i mina fingertoppar inte finns där längre. Jag saknar den.

Idag var det skrivning, imorrn är det föreläsning, jag orkar inte.


..Och, ja just det. Jag hatar att vara sårbar.